KRÖNIKA 2021-06-10 KL. 08:50

Krönika: Äntligen, och gör också så!

Av Anna Sigrid

Krönika: Äntligen, och gör också så!

VÄRNAR SPRÅKET. Anna Sigrid resonerar kring sakprosans betydelse.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Jag läser i DN (Dagens Nyheter, DN 210605), en professur ska tillsättas i sakprosa! Likt Gert Fylking vill jag utbrista: Äntligen, och gör också så!

Läser vidare i debattartikeln och gråter av följande: ”Sakprosan är demokratins osynliga infrastruktur, ett kulturbygge som pågått i århundraden och skapat de redskap som är nödvändiga för att utforska, förstå och förändra vår omvärld”. Är det inte vackert!
Det är skrivet av bl.a. Peter Aronsson, rektor på Linnéuniversitetet och Grethe Rottböll, ordförande i Sveriges författarförbund! De påstår med, viss rätt, att dagstidningarnas kultursidor låter sakprosan stå i skuggan. Källkritik i all ära, det måste finnas många och goda källor att ösa från. Tänk sån ofattbart mycken tid jag, som lärare, la på eleverna, att skriva korrekt källhänvisningar, och hur lite om själva källorna.

Språket, orden är det som skapar förståelse men också formar vår syn på sak och verklighet. Som exempel att nämna inom vårdsektorn, bara det ett ord som är hur vagt, stort och både omfattande men också enkelt att distansera sig från.
Det finns många vidriga ord från den sektorn, vanföreanstalter, dårhus och handikappad. Det är lätt att skriva de här orden, de är så gamla och så många gånger ersatta med mer värdiga uttryck. I motsatt riktning har gjorts för ord som skildrar rasism och invandring där rasistiska begrepp blir allt mer normaliserade.

Men vi ska passa oss och lyssna, läsa och lära. Pisaundersökningen visade på att allt fler femtonåringar tycker det är slöseri med tid att läsa! Och klyftan ökar mellan läsande och ickeläsande. Läromedel i skolorna ersätts med digitala plattformar.

Med sorg har jag också noterat att Teskedsorden har avvecklats, ytterligare ett offer för pandemin. En organisation som grundades 2006 och arbetade med olika kulturprojekt för ett rättvist samhälle där allas rättigheter respekteras oavsett etnicitet, kön, sexualitet eller funktionalitet. Verksamheten var främst riktad mot skolor och de har också delat ut olika böcker till barn och ungdomar. Böcker som funnits som underlag för diskussioner om respekt och tolerans, att ge barn och ungdomar ord som verktyg att förstå världen ur ett bredare perspektiv än vad familjen Svensson erbjuder. Teskedsorden har också delat ut stipendier, både till kulturarbetare och lärare som har förtjänstfullt spridit orden, begreppen, kunskap och förståelse. Och i botten har FN:s barnkonvention funnits.

Och ska jag då ta tillfället i akt att rekommendera en sakprosa bok, som indirekt och intressant handlar om pandemier: Gutenbergsgalaxens Nova, av Nina Burton.