Hur mås det? Det är mycket en kan undra så här års. Hur mår våren, till exempel. Nja, den tassar fram försiktigt, lämnar små, små gula avtryck i form av små, små tussilago. Och bredvid en liten tussesol står några hårt knutna tusseknoppar och vi vet, får de bara en stor sol över sig så brister de. De uppträder oftast i grupper. Nu är det är dags att plocka fram äggkopparna, möjligtvis snapsglasen. Jag vet inte vad som är vanligast att sätta tussilago i. Men det är allt bra vackert med de små solarna köksbordet. Sen när de jäklarna drar iväg till decimeterhöga kanaljer som står där och släpper iväg sina kalufser, då är de inte lika charmiga längre. Och så sprider de sig, men våra ögon vilar på annat! Naturen är ombytlig, tack och lov! I trädgårdarna dinglar snödropparna och klämtar om tider som kommer, krokusarna riktar sina horn mot skyn och trumpetar ut vårens glada budskap, om de hinner vill säga. Ett ut tre är rådjuren där och betar. Så som svar på frågan: Hur mår våren? Jo tack, hör vi den säga, lite dovt och djupt inne i det skåp där mössor har avbytning.
Vitfisk, mört och brax
Hur mår Vallentunasjön då? Det är verkligen en bra fråga. Den har å det brutalaste gjort slut med vintern. Blåst och vågor har gjort upp om isen som har spruckit rejält. Det är gott att se vattnet och sjön är verkligen blå. Himlen speglar sig och kommer bara solen fram så är det riktigt, riktigt härligt. Men hur mår sjön egentligen, liksom under ytan. Där mår det också bra. Ett reduceringsfiske har pågått några år och massor med vitfisk har plockats ur sjön. Det är liksom råttan på repet, Vitfisk, mört och braxen käkar djurplankton och ju mer djurplankton som försvinner ju mer växtplankton blir det och pang, så har vi en spenatsoppeliknande algblommning, är lika med syrebrist. Så bort med vitfisken, allt för att möjliggöra en friskare sjö. Ett annat sätt att bekämpa vitfisken är gäddan! Gäddan äter små braxar till frukost, till lunch föredrar den mört och när vassen slås vid stränderna, vattnet blir lite varmare. Det blir fina fisken för gäddor att leka i, små gäddfabriker helt enkelt.
Tunna kläder
Och hur mår vi mänskor då! Tack bra vi också, må jag säga. Kläderna försvinner lite vart efter minusgraderna försvinner, dagtid vill säga. Det ser vi i badet minsann. Någon har lämnat långkallingarna hemma, någon annan har lämnat ylletröjan. På skohyllorna i entrén finns ett fåtal kängor men desto fler lågskor och i dörren möter jag en man i barbent och i kortbyxor. Det är fler än jag som trotsar mammor och fryser in våren!