KRÖNIKA 2024-05-16 KL. 10:10

Krönika: En reflektion över maj månads kontraster

Av Anna Sigrid Pettersson

Krönika: En reflektion över maj månads kontraster
Anna Sigrid. Foto/Arkiv: Roffe Andersson

I denna händelserika maj, där lust och fägring är stor, laddad med familjehögtider. Grönskan exploderar frodigt. Familjer samlas kring fester och tilldragelser som dop, bröllop och konfirmation. Maj är späckad av kristna högtider och traditioner som för många av oss ger ledighet och tillfälle till samvaro med släkt och vänner.

I våra kyrkor, gamla som gatan och som stått pall genom seklerna för de flesta krig som Sverige varit inblandade i har varit utanför landets gränser, eller ja, det är väl dem de har krigats om. Och så ryssen då, som eldat upp kuststäder lite nu och då. Men kyrkorna av sten, står som stoder, står för kontinuitet och trygghet.

Kommunen är stor, 369 km2 och det är många kyrkor vi har i Vallentuna! Bekostade av storbönder som ville säkra en plats i himmelriket efter detta men också markera makt och rikedom i sin livstid. Markims kyrka som ligger på sin kulle i det bördiga landskapet med skogen som bakgrund är trots sin litenhet praktfull och riktigt lattjo, predikstolen placerad ovan altaret, pampigt på sitt sätt. Det som också är ballt är Össeby Garn. Össeby kyrka övergavs 1838. Det blev för dyrt, tyckte stämman, stängde kyrkan, flyttade allt av värde till Garns kyrka och satsade i stället på skolor och undervisning. Så den ruin vi alltså har i kommunen beror inte på krig. Den beror på prioriteringar och satsningar på ungdom och utbildning.

I Össeby Garn finns också Vallentuna skolmuseum där många elever har svettats och slitit. Långt senare fick Vallentuna en gymnasieskola. Och däri sitter de nu, eleverna och svettas med inlämningar, slutprov och examensarbete. I hemmen svettas föräldrar med förberedelser till försommarens kanske viktigaste fest. Detta om vi frågar gymnasieeleverna.

Så ägnar vi bara en liten, liten tanke åt några andra 369 km2 mark. Där finns det många, många ruiner. Städer, samlingspunkter, skolor krossade av krig. Växtligheten i princip obefintlig och det som serveras vid måltider är malvor, växter som plockats av barn bland ruinerna. Vattenbrist och hungersnöd större än vad som går att ta in. FN använder ordet svältkatastrof. Jag pratar om Gazaremsan. En plats på jorden där nöd och sorger är större än allt annat. Familjer splittrade, dödade, också på platser som borde ge trygghet, i sjukhus och på skolor. Gazas äldsta moské i ruiner, tidigare tempel och korsfararkyrka från 1100-talet. Här är det inte grönskan som exploderar. Examensfester inställda. Och bara för att få en liten tanke. Vallentuna har 35 000 invånare, Gaza två miljoner invånare.

Anna Sigrid Pettersson

annasigrid@vallentunanya.se