KRÖNIKA 2023-12-14 KL. 10:46

Krönika: Styrelse, chef och medarbetare i ett

Av Jessica Jäger

Jag avskyr när någon säger åt mig vad jag ska göra. Jag kan fortfarande minnas min mans min när vi nyss hade flyttat till huset i Ekeby och han bad mig plocka ur diskmaskinen, varpå jag svarade ”Nej”. För honom var det en enkel uppgift som man bara gör. För mig var den just då oöverstiglig.

Krönika: Styrelse, chef och medarbetare i ett
Jessica Jäger. Foto: Janine Laag

Jag kan inte påstå att jag någonsin har fått in rutinen att plocka ur diskmaskinen, men det är åtminstone lättare när jag tar mig an uppgiften på eget initiativ, när det passar mig.

I slutet av veckan ska jag på ett par dagars konferens genom mentorprogrammet jag går. Då kommer jag att lägga detaljerade planer för nästa år. På sätt och vis är jag där i egenskap av styrelseledamot för mitt enmansföretag. Den biten är jag bra på; att visionera, sätta mål, skapa budgetar och att peka ut riktningen.

Vi kommer säkerligen även in en del på den verkställande chefens roll. Hon som planerar vilka övergripande aktiviteter och rutiner som behöver komma på plats för att uppnå målen. Medarbetaren får vänta med instruktioner tills nästa vecka.

Det luriga är sedan att växla mellan att vara chef och medarbetare. Som soloföretagare är det lätt att skriva uppgifter som ”Marknadsför boken” eller ”Skriv ett inlägg” på att göra-listan. Det är ytterst vaga uppmaningar från chefen till medarbetaren. Vilken bok ska marknadsföras, i vilka kanaler, för vilken målgrupp, i vilket syfte och till vilken budget? Och varför ska jag skriva ett inlägg?

Jag började reflektera över växelverkan mellan dessa olika roller en gång när jag ansåg mig vara en dålig anställd i mitt eget företag, trots att jag alltid var så lojal och effektiv åt andra. Jag noterade att den stora skillnaden är att externa aktörer alltid ger mig konkreta uppdrag, eller att jag ställer frågor tills jag får en tydlig bild av mitt uppdrag, medan jag i mitt eget företag tror mig ha en klar bild av alla steg, tills medarbetaren går in i skaparläge och knappt kommer igång eftersom uppgiften ofta är alltför diffus.

Kanske är det så enkelt att min chef i för stor utsträckning har anpassat sig till medarbetarens behov att bestämma själv, och har missförstått att självständigt arbete inte är detsamma som att jobba utan ramar. Jag tror att styrelsens uppgift i helgen blir att se över hur vd:n kan utvecklas i sin roll.

Jessica Jäger

jessica@jessicajager.se