Läskigt och givande att vara sämst i rummet

Av Jessica Jäger

Någon lärde mig att jag skulle sikta på att vara sämst i rummet – att söka mig till sammanhang där alla andra är oerhört kompetenta. För där, i det sammanhanget, skulle jag få bäst utväxling.

Jag ska erkänna att det sammanhanget har varit svårt att hitta. Många gånger har jag spenderat på tok för mycket pengar på kurser och program som jag hade kunnat leda själv. Men så i våras tog jag mig an en kurs som jag var villig att lämna redan efter lunch den första kursdagen. De andra kursdeltagarna var inte nödvändigtvis bättre, men jag fick uppleva känslan av att inte kunna eller förstå någonting alls, och det var riktigt obehagligt.

Hela premissen för kursen var: ”Lämna allt du tror dig kunna utanför dörren.” Jag fick släppa taget om all form av förförståelse och välja att ta mig an varje mening och övning som om jag vore ett blankt blad. Från den platsen haglade utmaningarna. Jag hamnade i ett stadium av oförståelse som jag bara kan minnas att jag upplevt en gång förut (under kursen ”Estetikens idéhistoria” på högskolan) och prestationsångesten slog till med full kraft.

Jag genomförde övning efter övning utan att egentligen förstå vad jag gjorde. Jag följde bara skriptet. Intressant nog fick kurskamraterna, som agerade övningsklienter, ändå effekt av det jag gjorde. Häftigt, men frustrationen över att inte förstå gnagde! Så jag tog mig igenom hela utbildningen och gick därefter fortsättningskursen också. I den var det som att allt föll på plats och blev en helhet. Övningarna blev roliga istället för obehagliga, om än fortfarande utmanande.

När jag landade på den nya platsen, på andra sidan hindren, kände jag att hela resan hade varit värd att göra. Att vara sämst i rummet – eller åtminstone på en plats av total oförståelse – var nyttigt. Så när min samarbetspartner sa ”Jag har tänkt att vi ska jobba ihop en lång tid framöver”, så svarade jag ”Så länge du utmanar mig så stannar jag.”

Jag visste inte vad jag bad om. Jag som redan i lågstadiet blev utskälld av en lärare för att jag inte hade gjort läxan i engelska, har ett ärr där mina kunskaper i språket bör bo. Det visste min samarbetspartner. Så nu har hon anmält mig till en säljkurs på distans från Australien och en branschkurs på plats i USA. Jag är både tacksam och livrädd för vad mina ord har ställt till med.