Nu ökar publiciteten kring den ledarskapsantologi som jag har sammanställt under året och jag är tacksam för att de journalister, som nyligen intervjuade mig, har låtit mig läsa igenom artiklarna före publicering. I en av artiklarna skulle jag ha sagt att den företagare som inte leder sig själv i en riktning, istället springer på alla bollar och går miste om att behålla initiativkraften. Min första tanke när jag läste det var: en människa som springer på alla bollar har väl initiativkraft så att det förslår?
Varje boll hon springer på innebär ett initiativ i sig. Det hon går miste om, däremot, är lättheten som kommer när man gör något upprepade gånger eller etablerar sig inom ett område över tid. Jag hade i intervjun pratat om att skapa momentum. Ordet har (tydligen) dubbla betydelser. Den ena är att sätta igång – det som journalisten översatte till ”initiativkraft” – men jag syftade på den andra: att få fart och flyt.
Genom att splittra sig och agera på allt förlorar man den naturliga farten som kommer av att redan vara i rörelse. Tänk dig ett tåg som får stanna vid stoppljus hela tiden i väntan på besked om vilken destination som gäller härnäst. Varje gång anvisningar kommer ska så loket dra igång hela tågsetet på nytt och det tar ett tag innan tåget tuffar på. Men om destinationen är tydlig och tåget får rulla på blir resan mindre kostsam på många sätt.
Hela året har jag fascinerats över att enskilda projekt eller verksamhetsinriktningar inom samma företag kan te sig så olika. Vissa hakar upp sig, går trögt och kräver mycket viljestyrka medan andra sker i flöde: i momentum!
Antologiprojektet har varit av den senare karaktären. Trots att jag har projektlett 25 medförfattare har processen haft sin smidiga gång och löpt på. Det har inte gjort något om en författare tillfälligt halkat efter i något delmoment eller behövt boka om en intervju eller leverans. Varje avvikelse har jag tagit med ro och tillitsfull lösningsorientering. Nycklarna har varit bufferttid och kommunikation.
Med svängrum inbyggt i planen, och uttalade förväntningar att förhålla sig till, har livet fått utrymme att ske (för ja, i ett projekt med så många parter kommer livets nycker att märkas!) och alternativa lösningar varit möjliga. Flytet har givit lugn.