KRÖNIKA 2024-10-03 KL. 10:13

Våga säga att du är bra

Av Jessica Jäger

Vad är du bra på? Barnen svarar snabbt kurragömma, konståkning, att rita och att leka. Ungdomarna tittar generat ner i golvet, fnittrar och säger vissla, måla och spela fotboll. De vuxna blir mer obekväma och uttrycker att de inte vet, ber någon annan att svara i deras ställe eller säger ”många saker” med en något ironisk ton på rösten.

Våga säga att du är bra
Jessica Jäger. Foto: Janine Laag och Niklas Maupoix

Jag ställde frågan till besökare i förlagets monter på Bokmässan. När en man i övre medelåldern svarade att han inte visste, började jag att lirka från andra håll: ”Vad jobbar du med? Vad gör du på dagarna?” Han var affärsutvecklare och VD-stöd. Jag försökte dölja min förvåning över att någon som stärker andra i att ta plats och lyckas nu stod osäker inför min fråga, och undrade högt om han var bra på sitt jobb. Jo, det var han väl.

Varför är det så svårt att berätta för någon annan vad man är bra på?

Om jag ändrar frågan från ”Vad är du bra på?” till ”Vad är du expert på?” brukar jag få en diskussion om semantik snarare än svar på frågan. Då utbrister folk att det bara kan finnas en expert inom ett område, att man är en översittare om man tror att man är expert, eftersom man då indirekt uttrycker att man är bättre än alla andra, eller att man tror att man är fullärd och slutar att utvecklas.

En expert är någon som är särskilt kunnig inom ett område. Jag vill tro att de flesta företagarna är kunniga inom sina områden – experter om du så vill – och vet att göra ett bra jobb när en kund kommer för att få hjälp inom det området. Ändå är en av de största utmaningarna jag möter i mina coachingklienter just den att lyfta sig själva som kunniga utåt, att verkligen stå för något i sin kommunikation och att ta plats när den bjuds.

Att barnen svarar så snabbt och enkelt på frågan tror jag beror på att de är närvarande i nuet och vana vid att lära nytt hela tiden. Hela deras vardag handlar om att inte veta och kunna allt och att göra ändå. Som vuxna är begreppsvärlden mer definierad och vi blir plötsligt medvetna om allt vi inte vet. Då kan självtvivlet kicka in: är jag verkligen bra på det jag gör? kan jag verkligen kalla mig expert när det finns så mycket jag inte kan?

Ja, om du är speciellt kunnig på något, kan hjälpa människor framåt och är villig att fortsätta utvecklas kan du kalla dig expert eller åtminstone våga uttrycka att du är bra på det.