Anna Sigrid bjussar på påskpyssel

Anna Sigrid bjussar på påskpyssel

FÄRGGLAD HÖNA. Hönan Lilian lägger dessutom själv färgglada ägg, som är brunlila i skalen.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Påsken har, precis som jul och midsommar, sin mat och sina traditioner, både kristna och hedniska.

Påsken inträffar på vårvintern, firas till minne av Jesus död och uppståndelse men tiden kring vårdagjämningen har också haft sitt firande, till Eostre, (engelskans ord för påsk, easter) den förkristna fruktbarhetsgudinnan.

Det är ingen tillfällighet att symbolen för nytt liv och förökning är haren och hönsen. Och för fåren är det dags att lamma! Det kristna inslaget ligger i riset att piska synderna ur dig men också lammet starka kristna symbol, det offerlamm som renar oss från synd. Så på bordet dukas det med lammstek, i övrigt är maten likt julmaten. Och så ägg! Det serveras ägg, kokta och målade! Haren får jobba med att dela ut ägg, fyllda med godis. Och lika röd som julen är, lika gul är påsken! Och om julens dofter är tunga och starka, nejlikor, kanel och apelsin är påskens doft frisk, lite pepprig, en aning jord och mynta.

Blommor viktigast
Bordet ska också ståta med blommor. Fortfarande är blommorna viktigare för mig än annat pynt. Påsken infaller ganska tidigt i år så naturen är snål på sina håvor. Men det finns att köpa. Ett arrangemang i låg, vid kruka, jag ställer några narcisser, en tête-à-tête och en bulligt gul ranunkel Bort med krukorna och så täcker jag med mossa. Under mossan står en oasis och jag sticker ner några vaxblommor i den, lite videkissar och några kvistar hassel. Det ryker rejält om hängena men de är fina i sin bronslika färg. Bäddar för pollensnuva om en är lagd åt det hållet.

Foto: ROFFE ANDERSSON

Små arrangemang
Jag gör några pyttesmå arrangemang också. Jag tar äggskal, diskar och torkar och planterar några späda växter i dem. I ett skal sår jag krasse eller gräs. Gräs och gräs, det är korn, från hönsens foder men har du inga höns att sno från, så finns det kattgräs att köpa i fröställen. I rabatterna gräver jag försiktigt upp några krokusar, och snödroppar, hittar ett litet lammöra som jag sätter i ett skal också och döljer jorden med mossa. Dessa små växter planteras ut igen när de vissnat ner. Och om uppgrävningen misslyckas, jag får bara blomman, utan lök, ja då kan jag äntligen använda de där små, i övrigt hopplösa vaserna! Men, egentligen, den finaste påskbordsdekorationen är några små, små tussilago i nubbeglas!

Eftersom jag saknar strutsar så får jag tillverka äggen själv. Gipsbindor, finns att köpa på apotek. Jag blåser upp en ballong och klär den med tillklippta gipsbindor. Tänk först, klipp till remsor lagom i längd och sen blötlägg bindan och lägg på ballongen. Och får du inte till den där äggskalslika kanten kan du klipp till den efteråt. Låt gipset torka och sen spräck ballongen.

Gipsägget blir inte vattentätt så fodra skalet med en plastpåse och sen kan du plantera växter i. Jag valde att gräva upp (ur min rabatt) en gullviva. Få se om den orkar blomma inomhus. Det andra skalet fick en tête-à-tête. Det roliga med de här lökväxterna en köper i affären, det är bara att plantera ut dem i trädgården (eller annorstädes) när de vissnat inomhus. Tänk bara på att gräva ned dem på tre lökars djup. De blommar igen, år efter år. Påskliljorna och tête-à-tête är dubbelt användbara, när de vissnar så behåller de sin färg och form. Så dem spar jag till kransar.

Foto: ROFFE ANDERSSON

Äkta fjädrar – nej tack!
För kransar ska en ha även under påsken. Till skillnad från julens mustiga, murriga och tjocka kransar ska påskens krans vara gracil, gul och tunn. Ett gult juteband limmar jag på i stora vågor, duttar mer lim och trycker dit en torkad påsklilja i varje vågdal. Några torkade eukalyptosgrenar får offra sina toppar för kransen. Några vaxblommor hamnar också i kransen. Och vita fjädrar från pullorna. NEJ, jag har inte ryckt, de släpper sina fjädrar lite nu och då så jag plockar upp dem. De får passera frysen för att vara garanterat lusfria, innan de hamnar på kransen.

PÅSKENS KRANSAR. Medan julkransar ska vara mustiga, murriga och tjocka så ska påskens vara gracila, gula och tunna.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Det där med fjädrar i ris, det är så fint. Och som nyinflyttad till Stockholm njöt jag av Hötorget i fastetider med stånden som sålde fjäderprydda risknippen. Det var då det, sen går det hårresande historier om hur fjädrar plockas från levande fåglar så nej tack, säger jag. Men jag uppskattar hur folk ibland i sina trädgårdar pyntar ett träd eller buske med fjäderlikt, så gör även jag, men nöjer mig med mattrasor, viker dubbelt och knyter över grenarna. Och på långt håll och svaga ögon ser det jättefint ut.

Olika varianter av färgbad
Och ägg, viktigt som sjutton, och gott. De ska målas, men som den latmaja jag är så färgar jag, men bara några av dem. Några av mina pullor är av rasen cream legbar, deras ägg får ljust gröna, turkosa skal. Och hönan Lillan, den största hönan av dem alla, lägger ägg som är brunlila i skalen.

Foto: ROFFE ANDERSSON

Annars finns färgämnen att hämta i skafferiet. Jag har använt teblad, lökskal, från rödlök och gurkmeja. Och färgningen kan gå till på två sätt, antingen koka ägg och färga samtidigt eller att koka först och färga sen. Det andra sättet ger starkare färg eftersom de kokta äggen kan ligga kvar i färgbadet hur länge som helst. Jag kokade ägg med teblad (8 min), blev så där, det är onekligen inte vitt längre. Men färgat? Knappast! Jag klippte också ett hjärta av lökskal, satte fast med gummisnodd och kokade (8 min) och resultatet är inget att skriva hem om.

Men att göra ett färgbad först och lägga de kokade äggen i, det gav resultat. Lökskalen lades i en kastrull, 4 dl vatten, nån matsked ättika (ättika hjälper att dra fram färgen) och så fick det koka en 30 min. De kokade äggen lades i färgbadet, lökskalen var kvar. Ett av äggen fick en ”nätbrynja” av fruktnät så fick de ligga, några till och med över natten. Och de blev riktigt, riktigt bruna (som vore värpta av en Maran-höna).

Jag gjorde ett färgbad av gurkmeja också. Kokade 2 msk gurkmeja, lite ättika och 4 dl vatten. Och på samma sätt, la i kokta ägg, ett med ”nätbrynja”, och några fick ligga över natten.

Och vill en inte ha riktiga ägg så finns det pappägg! Rita en oval att ha som mall, och klipp till 4-6 ovaler, i tunt papper, lägg ihop dem till en bunt och sy med maskin, eller för hand i mitten på ovalen. Spar tråden till att hänga upp med. Bläddra ut dem så de fördelar sig jämt runt om.

Och ska vi nu bjuda till fest eller ha egna godisskålar (alternativ i pandemitider) så kommer den hederliga toarullen till pass. Gör en påskhare! Rulla in toarullen i papper, klipp till tassar och öron och limma fast. Rita ögon, nos och morrhår och skriv namn. Och sen bara fylla med godis! Kan fungera som placeringskort, eller som sin alldeles privata godis.

Foto: ROFFE ANDERSSON

Och ser inte fikabrödet 70-tal ut! Sånt här gjorde jag när jag lagade mat på dagis! På den tiden serverades det godis ibland till barnen. Mycket enkla och snabbfixade påskbakelser! Rulltårta, vispad grädde och aprikoser, konserverade och halverade. Och när nu rulltårtan ska serveras med aprikoser konserverade i sockerlag, minskar jag sockermängden i kakan.

3 stora ägg, 1 dl socker vispas pösigt i 4 min, 2 dl vetemjöl, 1 tsk bakpulver och 2 msk vatten rörs i och hälls på bakplåtspapper, grädda i 250 graders ugn i 5 min. Stjälp upp på smörpapper, fukta bakplåtspapperet med kall duk och dra försiktigt av papperet. Bred på ca 2 dl äppelmos, det mos jag har är det mycket citron i, passar väl med de söta aprikoserna, och skär tjocka rulltårtebitar (efter den kallnat) skeda upp väl vispad grädde och lägg på aprikoserna. Och en vill ha det hela sötare, dränk kakan med sockerlagen. Vill en ha det lite vuxnare, dränk den i calvados.

Och den lilla, lilla garnharen, klipp till en rundel i papp, linda (tjockt) med garn så hela rundeln täcks. Klipp till ett litet huvud med öron, klipp det dubbelt, tänk nypa, och limma fast huvudnypan i ena kanten, rita dit ögon, nos och morrhår.

Och OM jag mot förmodan, får påskkäringbesök så måste jag ordna med parkeringsplats!

Foto: ROFFE ANDERSSON
Dela artikeln här:

Anna Sigrid

Jag har ett stort engagemang i Vallentuna, min bostadsort sen 20 år tillbaka och ordförande i Bällsta Villaägareförening (ja, då är det avslöjat att hjärtat finns i Västra Bällsta). Jag gillar att koka soppa på en spik, på ogräs och matrester och på "samma" sätt är det med kläder, sy nya kläder av gammalt, lagning av plagg och motsvarande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *