Holkar berättar om fåglarnas sommarvistelse

Holkar berättar om fåglarnas sommarvistelse

Det är den sista söndagen i oktober, en mild gråvädersdag där regnet hänger i luften. På parkeringen vid Örsta väntar några av medlemmarna i Angarngruppen in varandra inför dagens uppdrag: att rensa de fågelholkar som finns uppsatta runt Angarnssjöängen och inventera resultatet av årets häckningar.

Hur har det till exempel gått för den svartvita flugsnapparen, har paren fått ut sina ungar i år? Och har lyckan stått talgoxar, blåmesar och starar bi? Har våren varit tillräckligt varm och gynnsam vad gäller insekter, eller har den varit kall med ont om föda med misslyckade häckningar som följd? Ja, snart ska vi få veta.

Gruppens ledare Stefan Paulin har full koll på var alla holkar sitter och klättrar smidigt upp och ner för stegen. Vissa holkar går lätt att öppna, andra har svällt av de senaste dagarnas myckna regnande och kräver både handkraft och verktyg.
– Genom att titta närmare på bomaterialet kan man ganska ofta avgöra vem som har bott i holken, säger Stefan samtidigt som han lyfter ut en hög fyrkantig bobale av packad grön mossa med en liten grop i kantad av dun. Just det här är ett ganska typiskt mesbo.

En glad Stefan konstaterar en lyckad häckning för ett talgoxpar. Foto: ROFFE ANDERSSON

Livshistoria i holkarna
Han petar försiktigt runt i boet och visar att det i mossan även finns gräs liksom tagel från hästarna på gården intill.
– Andra, som staren, bygger ofta lite mer robust med kvistar och grövre gräs, fortsätter han, medan den svartvita flugsnapparen använder sig av gräs, blad och tunna flarn av tallbark eller näver.
Några av holkarna visar sig vara helt tomma, andra har bara tjänat som övernattningsbostad, eller som insektshotell för getingar att döma av ett stort getingbo. Allt har inte heller bara varit lycka i holkarna. Både okläckta ägg och döda ungar av talgoxe och blåmes hittades i några. Kanske har det varit svårt att hitta tillräckligt med mat till en stor kull, eller så kan någon eller båda föräldrarna ha blivit någon annans mat.

En del av holkarna har tjänat väl under många år men har fått ta en del stryk av väder och vind, och under vintern kommer Angarngruppen att ägna sig åt att bygga nya bostäder till nästa års gäster.
Totalt finns 180 holkar uppsatt i området och med dagens rensade holkar inräknade har hittills i år 144 stycken inventerats. Av dessa innehöll 78 häckning (54,2%). Häckande arter är flugsnappare, blåmes, talgoxe och stare. Av häckningarna var 52 helt felfria, medan 26 innehöll ägg eller döda ungar. De flesta av de 26 var dock inte helt misslyckade.

Margareta Andersson
Foto: Roffe Andersson

Dela artikeln här:

Uffe Lindeborg

Envis Vallentunanörd med ett brinnande intresse för människor och att göra hjältar av sportprofiler. Pratar (läs debatterar) gärna om Asociala Medier och om hur marknadsföring fungerar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *