Hon dyker inte längre upp kvart över sex

Hon dyker inte längre upp kvart över sex

KLAR MED TIDIGA FRUKOSTAR. Helen visar upp sin tidigare arbetsplats. Hon är tillbaka för första gången sedan hon gick i pension och det är tydligt att hon är omtyckt bland eleverna.
Foto: DANIEL BERGHOLM

Efter 19 år i Bällstabergsskolans kök har Helen gått i pension – ”Jag kommer sakna barnen”

Bällstabergsskolans “legendariska” mattant har gått i pension.

–Jag hoppas att barnen har uppskattat mig, säger Helen Karlsson.

Mattanten Helene Karlsson, 64 år, har varit med sedan Bällstabergsskolan öppnade 2002. Hon har jobbat som mattant och varit ett populärt inslag för eleverna som både kommit och gått under hennes tid på skolan.

I 19 år dök hon upp 06:15 varje morgon för att börja fixa med frukosten till eleverna. Nu är resan i skolvärlden över, i år blev hon pensionär.

–Det jag kommer sakna mest är kontakten med barnen, säger Helene Karlsson.

Efter 16 år som receptionist på Sophiahemmet valde hon år 2002 att börja på den nyöppnade Bällstabergsskolan. Något som passade väldigt bra in i livspusslet.

–Då mitt första barn skulle börja sexårs på Ekebyskolan i samma veva så tänkte jag att det skulle vara bra att se hur det var i skolan i jämförelse med när jag gick där på 60-talet, säger hon.

Då hon hade jobbat lite i restaurangbranschen även innan så var det enkelt att anpassa sig.

– Det var ju samma kunder, den enda skillnaden var att de var mindre, säger Helene Karlsson.

“Skriv: Legenden Helen”
När vi går runt i skolans lokaler är det första gången hon är tillbaka sedan hon gick i pension tidigare under året. Hon visar oss runt i hennes gamla matsals-avdelning och även köket och det märks att Helen har gjort ett starkt intryck då flera vill stanna upp och prata lite.

–Du borde skriva: “Legenden Helen”, säger en av eleverna.

–Man blir alldeles glad och sprallig när de säger så fina kommentarer, säger Helen Karlsson.

Hon berättar att efter att ha spenderat så många år på skolan så har det häftigaste varit att se de allra minsta eleverna växa upp och bli stora. Det finns några elever hon kommit extra nära, främst är det barnen som varit mer åt det stökiga hållet.

–Ett minne jag har är att jag pratade mycket film med en unge. Då jag hade barn i samma ålder så hade vi sett på samma filmer. Det slutade med att han sa: Hur gammal är du egentligen? Du kanske kan komma på mitt barnkalas, säger hon och drar lite på smilbanden.

Genom åren har hon blivit en väldigt populär person på Bällstabergsskolan och det är många som både går men också gått ut skolan som har ett starkt minne av henne.

Men det märks att hon är lite återhållsam när man tar upp den aspekten.

–Kanske kan det vara att jag tänkt mycket kring: Hur skulle jag vilja bli behandlad när jag går på restaurang? Jag hoppas att barnen har uppskattat det, och mig, på grund av det.

Helen Karlsson har under hela sin karriär på skolan haft sin egen avdelning. I yrket ingår allt från att förbereda frukost, lunch och mellanmål till servering och undanplockning. Det menar hon har varit ett fysisk, men också varierat, arbete som hon trivts bra med.

–Ingen dag är den andra lik, så är det verkligen. Ibland är det tungt men då kommer någon elev med en teckning och så känner man: Jag orkar nog ett tag till, säger hon och skrattar.

Att jobba med skolmat så länge har gjort att hon fått stor förståelse för kost och att barnen ska få i sig näringsriktig mat. För några år sedan märkte de av en markant skillnad.

–Det fanns en period där kanske 50 procent gick till Ica för att köpa sin lunch, vilket oftast var snacks. Men idag ser vi att i stort sett alla äter maten som serveras i skolmatsalen. Det är en stor förbättring.

Köttbullar löser problemen
På 19 år så har det i stort sett alltid fungerat som på räls. Men hon minns några gånger när det blivit problem med leveransen och där hon och hennes medarbetare satt andan i halsgropen.

–En gång var det plast i köttfärsen och kockarna tvingades slänga allt kött. Det var lite panikartat, men som tur var så fanns det oftast ett par kartonger köttbullar som löste de flesta problemen.

Bällstabergsskolan har i år varit tvungna att göra en antal nedskärningar. Det slutade med att de ställde frågan om Helen kunde gå i pension lite i förväg, då hon har ett år kvar till 65. Idag har hon varit pensionär sedan en liten tid tillbaka och har kunnat fokusera på annat som hon inte haft tid eller ork till tidigare. Även om hon saknat barnen så har det blivit en bra lösning för henne.

–Jag försöker jobba mycket med hälsan. Jag simmar varje morgon och tänkte börja på seniorgympa också. Jag har också ett landställe i Norrtälje där jag vill kunna spendera mer tid.

När vi säger “hejdå” till varandra så säger även Helen “hejdå” till Bällstabergsskolan. Om man av någon outgrundlig anledning tvekat till hennes popularitet innan så blev i alla fall jag övertygad efter att en kille tittat ut genom ett fönster och ropat,

–Jag kommer hänga upp en tavla med en bild på dig, Helen.

Dela artikeln här:

Daniel Bergholm

Född och uppväxt i Vallentuna, men som journalist måste man ju bo på söder. Stort sportintresse men även engagerad i samhällsfrågor i övrigt. Kan idag erkänna att några äpplen pallats runt Ekebydalsområdet som liten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *