På Grävelsta gård får grisarna böka fritt

På Grävelsta gård får grisarna böka fritt

NYGAMMAL BONDE. Roger Billefält var bonde mellan han var 16 och 25 år, därefter åkare till han fyllde 50. ”Nu ska jag vara bonde till jag fyller 75”, säger Roger.
Foto: ROFFE ANDERSSON

På Grävelsta gård i Vallentuna får grisarna vara ute året om. Kor och kalvar är ute på sommaren, liksom lamm och tackor. Följ med på en rundtur.

Det är svårt att få tag på grisar uppfödda enligt ekologiska principer. Därför är det bara fyra trynen som sticker upp bland halmen i det lilla grisstallet. Efter ett tag vaknar grisarna till och går ut för att göra sin toalett i en pöl. Ett litet bett på en människas sko hinner grisarna också med, men klappar vill de inte ha.
– Det är smarta och roliga djur, så det är roligt om man kan rädda några till ett svinaktigt liv, säger Roger Billefält, lantbrukare på Grävelsta.

En bit bort står ett gäng nötdjur av Aberdeen Angus. De står fortfarande inomhus, om man nu kan kalla konstruktionen som är mycket öppen för inne.
– De ska få gå ut om någon vecka, gräset måste växa till sig först, säger Roger.

Jordbruket bedrivs enligt Krav-principer, vilket bland annat innebär att en majoritet av fodret ska ha odlats på gården, och att gödslet ska vara naturligt.
Kossorna, kalvarna och den stora tjuren kikar nyfiket på besökarna. Men en ko ligger i ett eget bås och liksom stönar.
– Hon ska ha kalv snart, då låter de så här. Men en gång var det en besökare som kom springande och sa ”en ko ska kalva”, och då tog det en vecka till innan kalven var ute.

Hemmagjord salva och mjöl
Om nötdjuren är nyfikna är fåren desto nervösare. Även de är inne i väntan på bete, och när besökare kliver in i ladugården blir det ett väldigt spring.
– De kan stressa upp sig lätt så vi får vara försiktiga, säger Roger.

Fåren är en avelsbesättning av rasen Leicester.
– Att det är en avelsbesättning betyder att vi säljer livdjur och avelsbaggar.

Lammen växer fort eftersom tackornas mjölk innehåller åtta procent fett. Men en liten stackare är fortfarande tanig och behöver flaskmatas eftersom mamman har problem med mjölken.

Hönsen brukar vara ute året om, men just nu råder förbud mot att släppa ut dem på grund av ett utbrott av fågelinfluensa.
– Det är tråkigt, man vill att de ska få vara ute. I sommar ska de gå här, säger Roger och pekar mot en stor sluttning med gräs.

Äggen är en populär vara i gårdens butik. Det är Rose-Marie Billefält som driver butiken, där lammfällar trängs med hemmagjord salva och vetemjöl odlat och malet på gården.
– Jag tar hem den bästa olivoljan, den kan vi inte odla själva, och blandar med bivax och ringblomma, förklarar Rose-Marie.

HEMMAGJORT. Rose-Marie Billefält berättar att allt i butiken kommer från gården Grävelsta – utom olivoljan,
som hon använder i en salva.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Satsar på mervärden
Hennes mål är att så mycket som möjligt av gårdens produkter ska säljas på själva gården.
– Det är roligt att träffa folk och jag lär mig mycket. Plus att det är kul att utveckla företaget, säger Rose-Marie.
Att gården är kravmärkt beror på omständigheter.
– Vi hade hästar förr och höll inte på med gödning och sprutmedel. När vi lade av med hästar och skulle plöja upp de gamla vallarna rekommenderade en bekant att vi skulle testa ekojordbruk. Gör man tvärt om och sprutar bort gamla vallar är det karenstid för att bli ekologisk, säger Roger.

När första omgången lamm skulle slaktas ville inte Roger skicka dem på transport till Scan i Linköping. På Husa gård fanns ett kravslakteri, som erbjöd sig sälja lammen om de inte gick åt – om de var kravcertifierade.
– Sedan har det vuxit fram. Vi behöver inte maxa avkastningen, vi driver inte djuren och odlingarna maximalt, vi har inte förutsättningarna för att vara ett produktionsjordbruk. Vi får satsa på andra mervärden i stället. Djuren är sällan sjuka – och jag gillar att det blir vad det blir. Sedan uppskattar samhället Krav, det är bra respons från länsstyrelse, jordbruksverk och kunder. Och vi får lite bättre betalt i butiken, även om det kostar mer att hålla på.

FRIGÅNG. På Grävelsta bedrivs Krav-jordbruk och grisarna får gå fritt i en hage.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Jordnära livskvalitet
Roger menar att vi borde äta mindre kött generellt, men att produktion som gör nytta inte ska tas bort.
– Det blir monotont om man ska producera maximalt. Våra svenska betesmarker är vår regnskog, med den största mångfalden i Sveriges fauna. I dag när jag gick i betesmarkerna hittade jag backsippor i en hage – det är livskvalitet.

Guide till Vallentunas gårdsbutiker
När solen skiner är det perfekt med en liten tur mellan Vallentunas gårdsbutiker. Vi listar de mer matorienterade butikerna, som erbjuder allt från finsmakarost till gårdsmalet mjöl. Se hela guiden här.

Hege Hellström
hege@vallentunanya.se

Dela artikeln här:

Hege Hellström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *