Därför firar vi Lucia

Av Anna Holmquist /Gazzine

Den 13 december kommer lucia med ljus i hår för att lysa upp tillvaron. Men varför firar vi Lucia? Vi reder ut begreppen.

Den äldsta beskrivningen av en vitklädd lucia som uppvaktar på morgonen är från Horns boställe, norr om Skövde år 1764. Inspirerat från den tyska traditionen Christkindlein, hade Lucian ljusstakar i händerna och änglavingar på ryggen.

Traditionen att fira Lucia fick dock inte ordentlig fart förrän under 1920-talet. Innan dess var lucianatten sammankopplad med övernaturliga väsen och innan kalenderreformen infördes år 1753, ansågs Ludicanatten vara årets längsta och mörkaste natt. Man menade att lucianatten var farlig eftersom farliga makter var i rörelse och djuren kunde tala. Under 1700- och 1800-talen firade dock de högre samhällsklasserna Lucia på ett sätt som påminner om vårt firande i dag.

I mitten av 1800-talet togs traditionen upp vid de västsvenska studentnationerna i Uppsala och Lund. Några kvinnliga studenter fanns inte vid universiteten utan det var män som var lucior. De var ofta ensamma eller med en eller ett par följeslagare.
1893 infördes luciafirandet på Skansen i Stockholm som ett exempel på en tradition från Västergötland. I takt med att firandet hade flyttats in till städerna utökades tåget med tärnor och stjärngossar.

Först 1927 tog den moderna typen av luciafirande verklig fart. Då arrangerade tidningen Stockholms Dagblad det första offentliga luciatåget och konceptet spreds därefter över landet.

Luciahögtiden bygger på legenden om Sankta Lucia som bodde i Syracusa på Sicilien år 304. Hon blev angiven som kristen av sin trolovade, som hon inte ville gifta sig med. Den kristna tron var förbjuden i det antika romarriket och som straff skulle hon brännas på bål. Mirakulöst nog dog hon emellertid inte på bålet. Hon skadades inte ens. I en annan version av legenden beundrade en ung man hennes ögon, varpå Lucia stack ut sina ögon och gav dem till honom. Genom ett mirakel fick hon tillbaka sin syn och i dag är Sankta Lucia skyddshelgon för de synskadade.

I dag firas Lucia över hela Sverige, från förskolor till vårdinrättningar. Sången man sjunger är italiensk och skrevs så sent som på 1920-talet.

På Grand Hotel i Stockholm finns en särskild luciatradition. Alla Nobelpristagare som dröjer sig kvar efter Nobelfesten den 10 december väcks med kaffebricka och lussekatter.

Anna Holmquist /Gazzine