De dödas julotta och att önska djuren God Jul

Av Jonathan Olsson

De dödas julotta, om den yngste nös skulle den äldsta dö och att önska djuren God Jul. Att sätta ut gröt till tomten, gå i kyrkan, och se på Kalle Anka på TV.

Julen är en tid fylld av förväntan. Historiskt har just julen firats på många olika sätt. I denna artikel belyser jag lite av den folktro som förekom förr under jultiden med fokus på mitten av december och dagarna runtomkring julafton, taget ur Sweden History Tours Julvandring.

I bondesamhället är december en tid full av olika seder och bruk vilka knyts till olika julförberedelser. Oftast börjar dessa i och med julölets bryggande på Anna-dagen där ett järnföremål läggs ned i karet för att trollen inte ska stjäla jästlyckan. Därefter ska julstöket börjas vilket avslutas den 21:a december då alla julförberedelser ska vara klara.

I all julstress och sista minuten-shoppande online och i varuhus kan det vara svårt att förstå att inget arbete skulle utföras 22-24 december. Den 21 december, på Tomas-dagen, skulle all mat stå klar och allting vara inhandlat. Inte ens slipande av sågar under julfriden strax innan jul var okej då det räknades som arbete, enligt en 1800-talsuppteckning.

Straff och död
För att se till att gårdarna förberett sig tillräckligt fanns i norra Sverige tron på straffande mörka makter aktiva om gården inte kommit långt nog i sina julförberedelser. Uppe i norr under Lucia-natten härskar den mörka Lucia, bergatrollet som rider över himlen från gård till gård tillsammans med de döda redo att döma. Hon straffade gårdar och till de dödas tåg sökte att addera elaka barns själar. Därav rådde det under Lucianatten Lussevaka och nåde den som somnade och inte bad för sin odödliga själs frälsning denna natt. Denna variant av den mörka Lucia knyts liksom den Tyska Krampus eller isländska Jólakötturinn till en mängd straffande folktroväsen runt jul.

Andra företeelser i folktron under självaste julafton knyts ofta till döden. Om den yngsta nös skulle den äldsta i huset dö under nästkommande år. Under julfirandet skulle två ljus tändas där vardera representerade en förälder i huset och den som först brann ut hade störst risk att dö innan nästa år var till ända. Också de dödas julotta och adventsljusstaken som lockade rätt döda hem till dig under julafton, påminner om döden.

Talande djur
Bland bondesamhällets folktro kopplat till dagarna runt jul finns även andra spännande företeelser. En av dessa var att ingen fick vistas i stallet under vare sig Lucia-natten eller 22-24 december. Detta då djuren kunde tala. Dels ville du inte veta vad de egentligen tyckte om dig, men du kunde även bli galen om du fick höra dem prata. Det var också allmänt känt att korna firade bröllop då mm. Därav att du den 21 december skulle önska djuren God Jul och därefter inte gå in förrän efter julafton. Den 21a december passade även folket på att säga upp arrendet för både råttor, möss och löss.

Jonathan Olsson
guide på Sweden History Tours

Del 2 av dessa historier publiceras 29 december.