”Internet gör oss till passiva snokare”

Av Lotten Wiklund/Gazzine

Nätsnokandet förändrar vår syn på relationer och människor. Det säger rätts­sociologen Marcin de Kaminski. Det öppna nätet är bra, men vi måste lära oss att vara kritiska informationskonsumenter, menar han.

Marcin de Kaminski är doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet. Han forskar kring nätanvändning och intresserar sig för hur vi förhåller oss till informationen där. Marcin de Kaminski menar att det uppstått en föreställning om att ”allt” finns på nätet. Det har gjort oss bortskämda och devalverat värdet av information.

–Mycket av den information vi hittar om andra på nätet i dag gick ju att hitta tidigare också genom att kontakta myndigheter, söka upp arkiv eller ringa telefonsamtal. Men tillgängligheten sänker ribban, i dag letar nog många fler.

Många gånger framställs internet som ett digitalt utsnitt av verkligheten, men det stämmer inte, menar Marcin de Kaminski. Snarare har nätet blivit en skådeplats för olika verkligheter och parallella världsbilder som krockar med varandra.

Det här ställer stora krav på oss användare att kunna värdera informationen. Nätet, med sin enorma tillgång på information, ger en illusion om att vi kommer närmare sanningen.

– När vi läst något om en person på nätet så tror vi många gånger att vi är välinformerade, säger Marcin de Kaminski. Hittar vi dessutom information på ett par, tre platser så tycker vi att vi gjort vår research.

Många gånger blir vi också passiva snokare.

– Vi befinner oss i ett ständigt informationsflöde som vi inte skapat själva. Ta Facebook, som i princip är konstruerat för att presentera oss för information som vi inte bett om. Här får vi inte bara veta vad våra vänner har för sig, utan även våra vänners vänner, och den här informationen är ju extremt vinklad.

Våra relationer påverkas
Google å sin sida är konstruerat för att ta fram information som liknar den vi sökt efter tidigare. På så sätt bekräftas den världsbild vi redan har. Det enorma utbudet på nätet gör att vi inte längre betraktar information som lika värdefullt. Vi samlar på oss en massa vetskap som vi inte alltid förstår värdet av. Vi får reda på saker om andra som vi inte vet hur vi ska värdera eller använda, menar Marcin de Kaminski. Men det kan få stora konsekvenser när det handlar om enskilda individer och hur vi bedömer dem.
– De påverkar våra relationer. För om du träffar en människa som du redan har en massa information om, information som kanske är väldigt vinklad eller inte alls sann, kan ju det få konsekvenser för hur ni umgås.

Vi behöver inte anstränga oss på samma sätt för att lära oss saker om våra medmänniskor genom att ställa frågor till dem. Vi människor tenderar att söka information som bekräftar det vi redan vet. Därför är det möjligt att vi missar saker om den andra personen eftersom vi inte letar efter just det.

– Jag tror att vi måste börja fundera på vilka relationer vi vill ha till människor. Vill vi ha en ytlig relation, kanske baserad på fördomar och rykten eller vill vi ha en relation som vi arbetat oss fram till?

En annan risk är att man inte vågar närma sig en person eftersom man hittat en massa saker om henne eller honom som man ogillar, saker som inte alls behöver stämma med verkligheten.

– Vi lever i ett informationssamhälle och det är en bra sak. Men det ställer höga krav på oss som uttolkare. Livet är svårt och komplicerat som det är, vi måste ständigt ta ställning och göra bedömningar. Internet har inte gjort det lättare.

Utsuddad gräns
Det ständiga googlandet på andra får också konsekvenser i arbetslivet.

– Nätet är öppet för alla, men här lägger människor ut delar av sitt privatliv. Nu blir vi inte bara representanter för företaget på arbetstid, utan även på vår fritid. I dag är vårt arbetsjag och fritidsjag i princip detsamma, vi har inte längre ett privat jag.

Det har vi sett flera exempel på de senaste åren, exempelvis personer som har avskedats sedan de lagt upp privata bilder som väckt anstöt hos arbetsgivaren eller för att de ”lajkat” sidor på Facebook som ansetts olämpliga.

– Kanske är det med rätta som arbetsgivaren har rätt att ha synpunkter på vad vi gör på vår fritid om det är något som ligger på nätet och kan misskreditera företaget man jobbar på. Men då är det något som man måste ha en policy för, säger Marcin de Kaminski.

– En annan sak som företag borde ha en policy för är hur man väger in informationen från nätet vid en rekrytering, tycker han.

En del personer är oerhört lättgooglade, det finns mängder med information om dem på nätet.
Kanske är de väldigt nätaktiva eller har ett ovanligt namn. Andra går inte att hitta över huvud taget.

– Och på nätet dyker det ju upp en massa info om vissa saker i livet, men inte om andra. Hur ska man kunna göra en rättvis bedömning eller jämförelse mellan två personer om den ena är lättgooglad och den andra inte är det?

Men vi är inne i en mognadsprocess, tror Marcin de Kaminski. Dagens unga är medvetna om att de flesta har en nätidentitet som är tillrättalagd. De vet också hur de själva ska bygga upp den här identiteten. Det finns en medvetenhet om att allt på nätet inte är sant.

De har också ett ansvar
Samtidigt fortsätter många att mata nätet med snabba publiceringar som lägger grunden för snabba och kanske förhastade omdömen. Det krävs en tankeprocess för att jämka samman dessa två synsätt.
– Den som tar in information måste ju kunna tolka den, processa den på ett bra sätt. Bara för att du läst något på flera ställen på nätet så behöver det ju inte vara sant. Det är en utmaning.

Som publicist har man ett ansvar för vad man publicerar, men som uttolkare har man också ett ansvar. Ett ansvar för att förhålla sig till informationen.

– I dag kan alla vara omvärldsbevakare. Alla kan söka av nätet på information. Men värdet eller kompetensen ligger i att kunna använda informationen på rätt sätt. Att kunna göra adekvata bedömningar och analyser.

Lotten Wiklund/Gazzine