Psykologen Jennifer Stellars tips på saker i livet som väcker förundran

Av Lena Brorsson Alminger/Gazzine

Det är en förnimmelse av att vara en del av något större än oss själva, då när ögonblicket förvandlas och en känsla av vördnad och ödmjukhet fångar oss. En humla på en smörblomma, ett blånande Kattegatt i gryningen eller konstverk. Vi talar om förundran.

Jennifer Stellar är doktor i psykologi och arbetar på universitetet i Toronto och forskar på förundran och bär den underbara titeln Positive Emotions Detective. De positiva känslornas detektiv! Som psykolog är inte Jennifer Stellar intresserad av det psykologer genom alla tider fokuserat på nämligen depression, sorg och olyckliga barndomar.




Nej, hon vill veta mer om de positiva känslornas kraft: glädje, stolthet, empati, kärlek och just förundran. Hon samlar inte endast in fakta över vad patienterna tycker och tänker utan också vad som händer rent biologiskt när de upplever förundran.
Vad är förundran?

Vad är då förundran? I synonymordboken förklaras ordet med undran, förvåning och hänförelse. I förundran finns en positiv häpnad och förvåning, men det är mer allomfattande än så, ordet är så mycket större än sig själv. Det handlar om en himmelsvid känsla, något som kan lyfta den lilla människan från det världsliga och vardagliga.

Förundran kan uppstå när vi betraktar konst, njuter av utsikten från ett berg eller till och med anar en närvarande Gud.

Den kände biologen, författaren och debattören Stefan Edman tror starkt på förundran och han var först med att skriva en bok i ämnet. Edman tror att förundran är det som kan skapa förändring i en värld i gungning. Hur tekniskt smarta och intelligenta vi människor än blir kan vi aldrig avskärma oss från naturen och dess kretslopp. Allt vi gör mot jorden och naturen gör vi mot oss själva och förundran gör oss ödmjuka och villiga att vårda allt levande. Förundran föder vetgirighet och blir en drivkraft till goda handlingar, menar han.

Vi kan träna på förundran
Det gäller att bli medveten om sin förundran och träna sig på den, inte bara i det stora och bombastiska utan också i det lilla, i det vi tror bara är ullgrå vardag. Titta in i barnets ljusblå ögon, men ana också alla generationerna som levde på jorden före oss. Känn smaken av havregrynen i kakan, men skänk också en förundrad tanke till bondens muskulösa händer som sådde och skördade säden.

I det lilla gömmer sig det stora. Det är där det svindlar. Det vackra är det som skapar mest förundran hos människan och för de allra flesta uppstår förundran i naturen.

Jennifer Stellar nämner speciellt färgstarka solnedgångar och stora vida landskap som hon kallar för förundransnatur.

Den som läst den amerikanske författarens James Redfields romaner (Den nionde insikten och alla efterföljare) minns nog att han skrev om vikten av att uppfatta skönheten i naturen och att den förmågan skulle vara en barometer på närheten till ens egen andlighet.

Den franske filosofen René Decartes menade att för att uppnå förundran är det viktigt att själen överraskas. För honom var det betydelsefullt att inte bara hänföras av det redan förklarade, utan att utvidga sinnet för det oförklarliga. Att häpna över universum, det oförklarliga och fundera över om det finns en djupare mening.

7 frågor till Jennifer Stellar
Hur var din barndom och varför blev du forskare på förundran?

– Barndomen tycks vara den tid i livet när vi känner mycket förundran eftersom förundran handlar om att drabbas av nya upplevelser som utmanar vår världsbild och barn gör ju detta mycket mer än vuxna. Jag tror att barndomen är förundrans tid! Förundran skapar en känsla av nyfikenhet vilket jag vet sporrade mig i barndomen till att söka svaren på alla möjliga frågor och jag tror just det ledde mig in på den akademiska vägen.

Vad är det du mäter när du får fram att kroppen påverkas fysiskt av förundran?

– Vi har mätt fysiska reaktioner som till exempel puls. Vi ser motsägelsefulla mätningar därför att människor kan tolka en förundransupplevelse som hotfull eller skrämmande och då tenderar deras puls att stiga, men om de tolkar upplevelsen som positiv då går pulsen ned. Vi ser också att det finns ett samband mellan upplevelser av förundran och en sänkning av inflammation i kroppen. Det är mängden av cytokiner, som är en markör för inflammation i kroppen, som sjunker och låggradig inflammation i kroppen har samband med sämre hälsa över tid.

Du har kommit fram till att förundran upplevs olika i olika kulturer, att det kan förknippas med just rädsla. Hur kommer det sig?

– Ja, det verkar finnas stora kulturella skillnader i hur förundran upplevs. Vi vet till exempel att i Kina upplever man mer rädsla när de känner förundran än man gör i till exempel USA. Så här finns ett stort forskningsområde för framtiden.

Du talar om en universell förundran, vad är det?

– Människor över hela världen tycks uttrycka förundran i ansiktet, inte bara i USA eller i Sverige! Det finns säkert kulturella skillnader hur man uttrycker förundran, men själva känslan tycks finnas hos jordens alla människor.


Finns det ett samband med förundran och andlighet?

– Förundran är en känsla som kommer under religiösa och andliga upplevelser. Man känner förundran när man drabbas av något som utmanar ens världsbild och som får en att se på världen med andra ögon och just andliga upplevelser kan verkligen göra detta.

Kan förundran vara en väg till att finna Gud?

– Det är en väg, det finns säkert flera. Men det är vanligt inom religioner att man talar om just förundran och det verkar som om det är ett sätt för många att finna Gud.

Kan förundran rädda världen?

– Nej, det kan den inte. Ingen känsla kan förändra världen. Men färsk forskning tyder på att människor kan bli mer ödmjuka och agera mer empatiskt mot varandra och det är ju en bra början!

Lena Brorsson Alminger/Gazzine