Så uppstår Norrsken och dess olika färger

Av Tuvalie Mellin/Gazzine

Norrsken har alltid funnits på vår jord. Dinosaurierna upplevde det, precis som vi gör idag. Det är en slags konstant som alltid finns. Det finns till och med där även när det är för ljust för våra mänskliga ögon att kunna se det.

Norrsken hör definitivt till de vackraste fenomen vi kan beskåda på himlen, och det är lätt att bli förtrollad när uppenbarelsen av universums oerhörda storhet sköljer över dig och du blir full av förundran.

Det väcker också nyfikenhet, människan i sin natur vill ha en förklaring till varför det uppkommer. Under århundraden har människor berättat historier, och utan vetenskaplig förståelse, har våra förfäder skapat fantasieggande berättelser om både gudar och monster. Dessa historier lärde människor att respektera, frukta eller vörda ljuset på himlen. Med tiden har vår uppfattning om solsystemet och vår plats i den ökat och historierna förvandlades istället till sagor och myter. Idag vet vi hur det uppstår, och tack vare vetenskapen kan vi ge en förklaring till det.

Vad är norrsken och hur uppkommer det?
Tidvis får solen kraftiga energiutbrott som kastar ut laddade partiklar (bestående främst av elektroner och protoner) som kallas solstormar. När de elektriskt laddade partiklarna kommer in i jordens magnetosfär accelereras de till höga energier och orsakar en geomagnetisk storm. När partiklarna sedan kolliderar med atomer och molekyler i jordens övre atmosfär (jonosfären) förser de dem med extra energi. När atomerna återgår till sitt normala tillstånd igen så avger de den extra energin i form av ljus — det är det ljuset vi kallar för norrsken.

Det dansar och rör sig nyckfullt, ibland knappt märkbart, för att sedan plötsligt växa sig intensivt, vackert och levande. Detaljerna i norrskenet ändrar sig snabbt, beroende på ständiga förändringar i jordens magnetfält.

Partikelskuren från solen fördelar sig inte jämnt över jordklotet utan leds av vårt magnetfält in mot jordens båda poler. Därför talar vi om norrsken och sydsken, medan det gemensamma namnet för båda är polarsken. Den stora aktiviteten sker i en ring runt de magnetiska polerna som kallas polarskensovalen. För Sveriges del ligger ovalen vid normal aktivitet ungefär över Kiruna. När den geomagnetiska energin tilltar vidgas ovalen och förskjuts söderut. Ibland så pass mycket att den vandrar ner över hela Sverige och vidare ut i Europa, det är då vi som bor nedanför ovalens normalläge kan njuta av det vackra skådespelet.

Varför ser vi olika färger?
De olika färgerna beror på vilka ämnen i jordatmosfären som solpartiklarna stöter på. Det vanliga gröngula ljuset kommer t.ex. från atomärt syre (enkla syreatomer på cirka 100 km höjd) som det finns gott om i luften vi andas. Medan om det krockar med syreatomer på ungefär 2-300 km höjd så uppstår det en rubinröd färg.

Kväve på lägre höjd ger blått ljus och på högre höjd ger det underbara nyanser av lila och violett. Vilken färg det blir beror alltså på vilken höjd i atmosfären och med vilket ämne det har kolliderat med.

När kan jag bäst se ett norrsken?
För att du ska kunna se ett polarsken behöver himlen vara mörk och molnfri. Du behöver ta dig till en mörk plats med så lite ljusföroreningar som möjligt och lyfta blicken mot norr. Ju ljusare tider det blir desto svårare blir det att uppleva färgskådespelet för blotta ögat. Den observerbara norrskensperioden för oss som vill se det för blotta ögat sträcker sig från slutet av september till början av april. Men forskare studerar ljuset och energivågorna året runt.

Vill du på ett enkelt sätt få reda på när du kan få möjligheten att se ett norrsken kan man följa den populära Facebooksidan Norrsken Sverige som håller löpande uppsikt och kan larma när norrsken är i faggorna. Man kan också använda sig av appar som exempelvis SpaceWhetherLive eller My Aurora Forecast. Dock ska man vara medveten om att apparna inte är 100 procent tillförlitliga, utan mer ger en indikation om att möjligheten finns.

Tuvalie Mellin/Gazzine