Tvärsäker? Så blir du mer intellektuellt ödmjuk

Av Sara Hammarkrantz

Skrämmer det dig att allt fler åsikter ställs argsint mot varandra? Att polariseringen ökar? Börja hos dig själv – är du beredd att pröva tanken att du kan ha fel? Intellektuell ödmjukhet kan rädda både världen och din egen hälsa

Känner du förtvivlan över det höga tonläget i debatten? Att åsikter argsint ställs mot varandra? Att polariseringen ökar? Handen på hjärtat, hur tog du själv den där diskussionen på jobbet häromdagen? Lyckades du förhålla dig öppen och lyssna till de andras argument eller höll du benhårt fast vid din åsikt? Nya, osäkra och oförutsägbara saker stressar oss och just nu ökar osäkerheten på flera plan.

– Vi behöver växla upp vår förmåga globalt att hantera komplexitet och många perspektiv. Annars kommer fler och fler att ta till coping-strategier i form av förenklade världsbilder,svart-vitt tänkande och polarisering. Vi kommer att se mer av Trump-ism, konflikter, och att folk söker sig till ”starka-ledare-med-enkla sanningar” och VI versus DOM, säger Fredrik Livheim, psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap.

En del av lösningen stavas intellektuell ödmjukhet. Det är ingen ny företeelse. Redan Sokrates lär ha sagt: ”Den enda sanna visheten är att veta att du inte vet någonting.” Men det är ett ökande forskningsområde inom den positiva psykologin. Antalet empiriska studier på intellektuell ödmjukhet har mer än tiofaldigats de senaste tio åren jämfört med de två tidigare decennierna.

Att vara intellektuellt ödmjuk handlar om att vara öppen för nya perspektiv, idéer och information från andra, och att vara villig att ompröva sina egna åsikter och tankar. I mångt och mycket, motsatsen till den utveckling vi har idag.

Andra perspektiv

Forskaren Mark Learys definierar det som ”I vilken utsträckning människor kan erkänna att deras övertygelser kan vara fel”. Han är professor i psykologi och neurovetenskap och i hans studie från 2017 såg han att intellektuell ödmjukhet är kopplat till öppenhet, nyfikenhet, tolerans för osäkerhet (tvetydlighetstolerans) samt låg dogmatism.

I en krönika i Svenska Dagbladet kallade journalisten Jenny Nordberg intellektuell ödmjukhet för erotiskt kapital, och beskrev att det handlar om ”förmågan att inse att ens hjärna alltid är begränsad till bara ett eller några få perspektiv. Att man kan ha fel, och att de runtomkring en ibland också är på fel spår.”

– Det innebär att kunna öppna för den smärta som det innebär att vara människa och orka ta in en annan människas perspektiv, stå ut med skam och osäkerhet och se nya lösningar. Det är skitjobbigt. Det är betydligt lättare att hoppa på ett tåg och säga ”jag har rätt och ni andra har fel”, säger Fredrik Livheim.

”Oro för demokratin”

En stor meta-analys visar att människor som är ödmjuka nog att erkänna att de inte vet allt också är mer benägna att söka efter kunskap och har en mer öppen inställning till nya idéer vilket i sin tur kan leda till bättre akademiska prestationer. De är också mer benägna att ompröva sina åsikter när de konfronteras med nya bevis eller perspektiv.

Ytterligare en studie visar att de som är intellektuellt ödmjuka också kan vara bättre på att särskilja faktiska nyheter från falska, och därför inte lika lätt faller offer för konspirationsteorier och desinformation.

– Jag ser en ökande oro för demokratin och för graden av förtroende och tillit till varandra i samhället, säger Folke Tersman, professor i filosofi.

Tillsammans med Stefan Einhorn har han precis gett ut boken ”Tillåt mig tvivla – en bok om åsikter på gott och ont” (Natur & Kultur 2023).

– Intellektuell ödmjukhet ger en möjlighet att ompröva sina åsikter när det finns fog för det. Det ger en större möjlighet att hitta rätt genom att lyssna och på allvar ta in andras perspektiv. Och föra sansade och konstruktiva samtal med andra. Det man inte vill, är att folk ska sluta göra bedömningar eller tvivla på allt. Man bör bilda provisoriska uppfattningar som sedan kan prövas i diskussioner. Det är ju också bra att vi ofta är oense för då kan vi tillsammans komma framåt.

Den känslomässiga polariseringen är dock ett ökande problem, enligt Folke Tersman.

– Vi är alla intrasslade i de här mekanismerna som gör att samtal kan spåra ur och att man blir för dogmatisk och ovillig att ta in bevisning eller argument som strider mot ens uppfattningar.

Tvivlar på ai-tjänst

Fredrik Livheim betonar allvaret i frågan genom att peka på den forskning som visar att bristande förmåga att hantera komplexitet och osäkerhet kan leda till mänsklighetens undergång. Låg intellektuell ödmjukhet underminerar nämligen människors vilja till att förhandla och kompromissa.

Vår kognitiva kapacitet påverkas av känslor, kultur, kontext samt vad man har investerat i moralisk, politisk, religiös och etisk övertygelse. Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap och psykiatriker, menar att den intellektuella ödmjukheten lätt blir komprometterad.

En studie gjord på larmcentralen 112 visar att operatörerna inte var villiga att ta till sig information från en AI-tjänst. Den hade analyserat samtalen för att få svar på varför operatörerna och de inringande ibland missade att den drabbade personen fått hjärtstillestånd. Därefter hade en AI-baserad larmfunktion installerats som aktiverades när liknande situationer uppstod under ett samtal.

– Trots att en stor varningsruta dök upp på skärmen valde operatörerna att förlita sig på egen kunskap och det som de själva hörde i samtalet, säger Walter Osika.

Begränsa infointag

Det är naturligt inbyggt i oss att skapa koherens (samstämmighet) för att förstå och undvika obehag.

I situationer som när det kan bli en prestigeförlust för vi har byggt vår identitet på vissa värderingar eller kunskaper, då vi känner oss hotade och som här i förlängningen ser att vi kan bli av med jobbet, då vill vi inte ta till oss ny information.

På frågan om hur vi kan bli mer intellektuellt ödmjuka säger Fredrik Livheim att vi bör reducera informationsmängden.

– Perspektivtagandet är viktigt. Det som stressar oss är nya oförutsägbara händelser som vi inte kan påverka. Vi överväldigas av all information och är inte längre i kontakt med oss själva och naturen. För att undvika obehag och stress vill vi koka ner verkligheten till något enkelt och greppbart. Så det jag applicerar på mig själv är att begränsa informationsintaget och spara på min kognitiva kapacitet genom att ta en promenad i skogen eller vara med mina barn. Det gör att jag sedan har ork att lyssna och ta in andras perspektiv.

– I det stora perspektivet kan intellektuell ödmjukhet bidra till att vi kan skapa en omställning till en bättre värld utan att förgöra oss själva. På det personliga planet kan det göra att vi mår bättre och får bättre relationer. Forskning visar att människor som är intellektuellt ödmjuka är mer omtyckta, säger Fredrik Livheim.

Det kan med andra ord finnas många poänger med att testa detta nya förhållningssätt. Så nästa gång du känner dig tvärsäker, varför inte göra som skogsmunken Björn Natthiko Lindeblad, prova tesen ”Jag kan ha fel”.

Text: Sara Hammarkrantz - Foto: Mattias Edwall, Lena Einhorn