Snapptunaån ska rustas för mindre utsläpp

Snapptunaån ska rustas för mindre utsläpp

SKILLNAD PÅ OLIKA VATTEN. Vattensamordnaren Frida Hellblom förklarar skillnaden mellan ett dike och en naturlig å.
Foto: ROFFE ANDERSSON

Snapptunaån bidrar starkt till övergödningen av Vallentunasjön. Ett nytt projekt ska göra att fosfor stannar i ån.

Längs Snapptunaån har det byggts bostadsområden på gammal åkermark och dagvattnet har letts till ån.
– När det kommer mycket vatten drar det med sig en massa lerpartiklar från dikena. Partiklarna åker ut i Snapptunaån och det sitter en massa fosfor på lerpartiklarna. Vid provtagning 2019 i februari och december visade det sig att 80 procent av all fosfor som gick ut i Vallentunasjön kom från Snapptunaån, säger vattensamordnare Frida Hellblom.

En anledning är att dikena är byggda som gamla djupa åkerdiken, vilket gör att leran eroderar lättare. Därför ska dikena göras flackare och det ska bli mer växtlighet.
– Då stoppas den fosfor som sitter på lerparkiklar. Hälften och mer är bundet till lerpartiklar, säger Frida Hellblom.
Kommunen har fått 600 000 kronor i bidrag från länsstyrelsen för att genomföra åtgärderna.

Men är det vettigt att bara stoppa fosforn, den tas ju inte bort från systemet?
– Det beror på vem du frågar – en gädda i Vallentunasjön eller en mört i Snapptunaån. Sjön är kanske ett viktigare ekosystem än ån, om man nu ska lägga en värdering i det. Vallentunasjön är naturreservat, säger Frida Hellblom.

Åkerdike
Hon säger att det kan tänkas bli protester mot att ändra i Snapptunaån.
– Men ån är inte naturlig, den är ett gammalt åkerdike. Den som inte kan historian kanske vördar något som inte ens är naturligt. Åkerdiken var designade för att få bort vattnet från jordbruk, och med en annan användning kan du designa diket annorlunda. Vi kan göra om ån så att den bäst passar den tid vi lever i nu.

Dela artikeln här:

Hege Hellström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *